Torsdag 13 november 2008
Lite mer bilder på Elin som nu är 5 veckor gammal.
Nybadad. Hon ser lugn ut, men oj, vad arg hon blir när man tvättar henne.
Gäsp, man blir ofta trött när man är så liten.
Hon gör en lite konstig min, men man ser ändå att hon har blivit större och
framför allt så ser man den underbart fina bodyn.
Mer uppdatering från vårt liv kommer inom kort.
Nybadad. Hon ser lugn ut, men oj, vad arg hon blir när man tvättar henne.
Gäsp, man blir ofta trött när man är så liten.
Hon gör en lite konstig min, men man ser ändå att hon har blivit större och
framför allt så ser man den underbart fina bodyn.
Mer uppdatering från vårt liv kommer inom kort.
Onsdag 5 november 2008
Tiden bara rinner iväg och jag försöker hänga med. Det är lite mycket nu, det måste medges. Just den här veckan hopade sig några skolgrejer som jag skulle vilja få avklarat. Samtidigt har jag fått magsjuka av min käre son så nu känns det lite motigt.
Jag måste erkänna att det chockade mig lite hur jobbigt bebislivet är. Är det för att vi nu också har Anton att ta hand om? Eller har jag glömt hur det faktiskt var? Kanske både och. Och så är det nog så att Elin är lite mer krävande än hennes storebröder var. Så fort hon har varit vaken ett litet tag så blir hon sur. Vet inte riktigt varför. Magen stör henne en del och hon vaknar ofta av bajs och fisar. Och eftersom hon bajsar iallafall en gång per timme så blir ju det ett rätt frekvent störningsmoment.
Sen tror jag även att hon vill att det ska hända mycket, hon är nog en pigg och nyfiken dam. Så om man går runt och bär på henne är hon rätt nöjd. Hon har också väldigt svårt att varva ner och somna på dagarna. Det är jobbigt, men samtidigt så sover hon väldigt bra på natten mellan måltiderna. Hon är bara 4 veckor (idag!) men har redan börjat få lite rutiner i sitt liv. Vid kl 19-20 märker man att hon är trött och om hon får lite mat då så sover hon djupt sen, och fortsätter så till kl 6 på morgonen ungefär. Med avbrott för lite mat var tredje timme ungefär.
Vi kan fortfarande inte riktigt se oss mätta på henne - hon är så ofattbart söt, vår lilla prinsessa! Anton är också mycket fascinerad av denna lilla varelse, och han är verkligen go mot henne. Han kan bara sitta och titta på henne och säga: "Lilla Elin..." eller "Mitt lilla gosedjur!". Häromdagen kom han plötsligt till mig i köket och sa: "Mamma, har du nån mjölk kvar, jag tror Elin blir hungrig snart!" Underbart!!
Tyvärr har vi fått hålla honom ifrån henne en hel del eftersom han åkt på både dunderförkylning och magsjuka. Men idag har han fått pussa och mysa med henne och det verkar vara uppskattat av båda. Det känns så stort och fint att se de två ihop.
Min kropp har återhämtat sig bra och börjar kännas hyfsat normal. Vad konstigt det är att man vänjer sig så fort vid nya förutsättningar! Det är bara fyra veckor sedan jag var jättegravid och nu kommer jag knappt ihåg hur det kändes. Det är väldigt skönt att närma sig sin gamla kropp igen, fast ännu kan jag inte ha mina byxor. Behöver ut och shoppa lite men det är svårt för man vet inte hur länge man kommer se ut så här, jag håller ju fortfarande på att tappa kilon (hoppas jag).
Om några veckor är det första advent och det är helt klart en av mina favorithögtider. Det är så mysigt med mörkret utanför och man får tända ljus och dricka glögg. Det är härligt att höra att Anton verkligen ser fram emot julen i år. Han kommer på nya saker att önska sig varje vecka. Vi försöker att även prata om Jesu födelsedag och att man umgås med familjen, men man måste ju låta barn vara barn också. Självklart kommer julklapparna vara det viktigaste med julen när man är tre år!
Jag måste erkänna att det chockade mig lite hur jobbigt bebislivet är. Är det för att vi nu också har Anton att ta hand om? Eller har jag glömt hur det faktiskt var? Kanske både och. Och så är det nog så att Elin är lite mer krävande än hennes storebröder var. Så fort hon har varit vaken ett litet tag så blir hon sur. Vet inte riktigt varför. Magen stör henne en del och hon vaknar ofta av bajs och fisar. Och eftersom hon bajsar iallafall en gång per timme så blir ju det ett rätt frekvent störningsmoment.
Sen tror jag även att hon vill att det ska hända mycket, hon är nog en pigg och nyfiken dam. Så om man går runt och bär på henne är hon rätt nöjd. Hon har också väldigt svårt att varva ner och somna på dagarna. Det är jobbigt, men samtidigt så sover hon väldigt bra på natten mellan måltiderna. Hon är bara 4 veckor (idag!) men har redan börjat få lite rutiner i sitt liv. Vid kl 19-20 märker man att hon är trött och om hon får lite mat då så sover hon djupt sen, och fortsätter så till kl 6 på morgonen ungefär. Med avbrott för lite mat var tredje timme ungefär.
Vi kan fortfarande inte riktigt se oss mätta på henne - hon är så ofattbart söt, vår lilla prinsessa! Anton är också mycket fascinerad av denna lilla varelse, och han är verkligen go mot henne. Han kan bara sitta och titta på henne och säga: "Lilla Elin..." eller "Mitt lilla gosedjur!". Häromdagen kom han plötsligt till mig i köket och sa: "Mamma, har du nån mjölk kvar, jag tror Elin blir hungrig snart!" Underbart!!
Tyvärr har vi fått hålla honom ifrån henne en hel del eftersom han åkt på både dunderförkylning och magsjuka. Men idag har han fått pussa och mysa med henne och det verkar vara uppskattat av båda. Det känns så stort och fint att se de två ihop.
Min kropp har återhämtat sig bra och börjar kännas hyfsat normal. Vad konstigt det är att man vänjer sig så fort vid nya förutsättningar! Det är bara fyra veckor sedan jag var jättegravid och nu kommer jag knappt ihåg hur det kändes. Det är väldigt skönt att närma sig sin gamla kropp igen, fast ännu kan jag inte ha mina byxor. Behöver ut och shoppa lite men det är svårt för man vet inte hur länge man kommer se ut så här, jag håller ju fortfarande på att tappa kilon (hoppas jag).
Om några veckor är det första advent och det är helt klart en av mina favorithögtider. Det är så mysigt med mörkret utanför och man får tända ljus och dricka glögg. Det är härligt att höra att Anton verkligen ser fram emot julen i år. Han kommer på nya saker att önska sig varje vecka. Vi försöker att även prata om Jesu födelsedag och att man umgås med familjen, men man måste ju låta barn vara barn också. Självklart kommer julklapparna vara det viktigaste med julen när man är tre år!
