Lördag 23 juni

Hurra, idag är stora hemresedagen!

Svårt att koncentrera sig på något annat nu. Kanske att vi går ut på någon mer promenad.

Så, om man ska summera Toronto:

Vädret - strålande (kanske lite för varmt ibland) Hade med oss alldeles för många långtröjor och byxor.
Shopping - roligt, lite billigare än i Sverige, jag känner mig nöjd med det jag hittat
Maten - frukt och bär var suveränt, annars är det svårt att veta vad man ska köpa hem för att laga, faktiskt lite trött på utemat (!)
Folket - mitt resesällskap var perfekt, så roligt att ha Sabina här! Tråkigt bara för Samuel, och oss, att han var tvungen att jobba så mycket
Kanadensarna är så vänliga och hjälpsamma.
Staden - den är mäktig, men nu längtar vi till den svenska naturen
Utflykterna - tja, man kan väl inte annat än att vara nöjd när man har sett världens högsta torn och världens största vattenfall (igen!). Valparken pratar Anton fortfarande om (särskilt delfinshowen) så den gjorde ett djupt intryck.

Här är nu hela staden smyckad med regnbågsfärger. Det har varit Pride-festival hela veckan (vilket vi inte märkt så mycket av), och imorgon är stora finalen, med parad. Synd att vi missar den!

Så sist men inte minst:
Igår fredag kl 15.00 flyttade lilla Matilda till himlen där hon togs emot av Han Som Alltid Väntar, Josef och alla de andra änglabarnen. Hon hade önskat sig jordgubbar som välkomstmat, och det blev det nog eftersom det var självaste midsommarafton.
Ett kort som vi fick efter Josefs död uttrycker det så fint:
"Nu har barnavännen Jesus utökat sin änglaskara med lilla Matilda."

Vi tänker på Matildas mamma och pappa i deras stora sorg som bara precis har börjat.

Kommentarer
Postat av: Ulle

Ser fram emot att få hem er igen, även om jag förstår att ni har haft det bra. Vi har haft en trevlig dag med släkten i Skara.
Tänker på er mycket och Rebecca tyckte att vi skulle ta med Josef i kvällsbönen idag. Varför visste hon inte. Tänker också på Matildas föräldrar, har följt hennes sida sedan du nämnde den i din blogg. Jag finner inte ord. Hennes sida har påverkat mig mycket, den ......ger verkligen en bild av hur det kan vara. Fastän jag inte helt kan förstå så kanman ändå ana. Den är stark.
Nu hoppas jag att vi snart kan ses!
Kram på er!

2007-06-23 @ 22:44:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0